Onsdag 2001-01-31

Jag träffar ibland på älgen Helge som slarvat bort en del av sig själv. En hel del faktiskt eftersom det bara är klöven som numer släpar sig fram i tillvaron. Jag vet inte om han letar efter resten av kroppen men det tror jag, vem hade inte gjort det?! Jag å andra sidan letar efter Helges fot (men hade inte haft något emot en större del av Helge då jag är en hund som älskar mer ju större objekt) varje gång jag stöter på honom. Vandring och vandring förresten...han lyfter inte särskilt mycket på foten där han travar fram trots att han flera gånger bevisat att han har kapacitet till glada älgskutt på en 10-15 meter. Detta om något borde väl visa att han inte är alldeles bedrövad trots förlust av kroppshydda och avsaknad av tre små klövar? Kanske skall jag tipsa honom om att han antagligen kan finna den i en någons frysbox? Det får jag fundera på ett tag för jag är rätt grinig på Helge just nu, han orsakade mig en tre dagar lång svältkur..nåväl, Helge är en kille som definitivt inte lider av blodbrist för han blöder jämt, även om det går en fjorton dagar mellan gångerna vi möts. Det kan man kalla en strålande blodproduktion! Jag har dock mina dubier om Helge verkligen är en renrasig älg, jag tycker att hans lukt är misstänksamt likt doften hos en ko. Jag vet vad jag pratar om eftersom jag älskar sådana och har ställt en och annan i min dag. Det är något som är mycket roligt och varmt rekommenderas. Bäst av allt är uttrycket i mattes ilsket röda ansikte som befinner sig på bristningsgränsen, väl medveten om att hon inte har något som helst att säga till om i dessa lägen, hehehe. Åter till Helge, det är en kille med stora vyer. Vi kan ha tagit bilen och kört 5 mil och gissa vem man stöter på ute i skogen?? Just det! Jag fattar inte hur han kan röra sig på så stora områden med såpass liten exteriör. Men vad förstår jag, en liten hund.....? Jag brukar följa hans ringlande spår upp- över- och genom myr, berg och djupa dalar, snår och mossmark, en och annan äng travar vi också över och till slut brukar jag hitta honom fastbunden(!!) vid ett träd. Det är nog den största gåtan av dem alla...hur får han till råbandsknopen?? Jag måste säga att jag beundrar den killen! Sist vi möttes gjorde jag mitt bästa att för evigt stoppa hans vandrande genom ett seriöst försök att sluka klöven. En hel del hud lyckades jag sätta i mig innan matte räddade Helge. Han vart nog inte så glad över mitt tuggande eftersom han hämnades genom att ge mig en sprutdiarrÈ som varade i två dagar. Detta gav mig även en svidande rumpa och allmänt darrigt tillstånd utvöver svältkuren på tre dagar, vilket måste benämnas som djurplågeri på högsta nivå!